Det goda åldrandet – om gerotranscendens

I äldreomsorgslagen står det så här; ”den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand ska stödjas” (Finlex 2012/980).

Min mormor till vänster med sin Marthaföreningskompis till höger.

Vad betyder en äldre människas välbefinnande i praktiken? Vad ”gör” välbefinnande?

Enligt sjuksköterskan Barbro Wadenstein kan man arbeta mot ett tillstånd av välbefinnande till exempel genom att använda sig av gerotranscendens, en teori utvecklad av Lars Tornstam, professor i sociologi. Gerotranscendens ”ger ett nytt sätt att förstå det friska åldrandet” och innebär att en människa på sin ålders höst, i sina tankar och handlingar går från ett materialistiskt sätt att leva och se på världen, mot ett mera andligt gränsöverskridande perspektiv. (Wadenstein 2006)

Gerotranscendens som metod innebär att man som professionell fokuserar mindre på kroppen och den äldres sjukdomar. Man tillåter tankar och samtal om döden, och väljer samtalsämnen som hjälper den äldre i sin personliga utveckling. I praktiken kan det betyda att personalen uppmuntrar till lugna stunder, organiserar samtalsgrupper om åldrandet eller arrangerar meditationsgrupper. (Wadenstein 2006)

Den äldre ska få reflektera över döden och också summera sitt liv genom att reflektera över sina livsval i samtal om barndom och tidigare erfarenheter. Ett sätt att ta upp de här frågorna kan vara så enkelt som att fråga den äldre vad hen drömt under natten och låta den äldre utveckla de tankarna. (Wadenstein 2006)

Wang & al har i sin forskning testat gerotranscendens-teorin genom att använda ett GT-mätinstrument före och efter en 8-veckors period av gerotranscendens-terapi-grupper. Deltagarna hade i grupperna möjlighet att tala om och reflektera över sina livsval, sociala förhållanden och hur en kan lätta på möjliga depressioner. De fick också tala om sina rädslor gällande döden och om döden som en naturlig del av livet.

Resultaten visade att de äldre var nöjdare med sina liv efter den åtta veckor långa perioden och en nergång i depressioner kunde märkas. De äldre var nöjda med att få kamratstöd och dela med sig av sina upplevelser i en grupp. (Wang & al. 2011)

Alla håller dock inte med Lars Tornstam och hans gerotranscendens-teori om att just stillhet och lugn skulle vara det bästa för att främja de äldres väl-befinnande.  Eftersom omvärlden inte lever enligt ett antimaterialistiskt tänkande men nog med ett ungdomsideal, så blir också de äldre påverkade av denna livsstil skriver Marit Kirkevold och menar att vi inte kan tänka att de äldre skulle ta till sig andlighet bara på grund av sin ålder (Kirkevold s. 62 2018). 

Linn Jäderholm och Chanelle Yake är också kritiska mot gerotranscendens. De har i sitt examensarbete från Högskolan i Gävle intervjuat seniorer om hur de trivs med aktiviteter på en träffpunktsverksamhet i Gävle. I sina intervjuer har de tagit upp aktiviteternas betydelse för de äldre och hur de upplever delaktighet och gemenskap. (Jäderholm & Yake 2011) 

Seniorerna som Jäderholm & Yake har intervjuat hör till den så kallade tredje åldern. Den tredje åldern infaller efter pensionering. Genom ett gott åldrande där man får umgås med andra i samma åldersgrupp, kan den tredje åldern förlängas och kostnaderna för äldreomsorg minskar. (Jäderholm & Yake 2011)

Både de äldre och personalen de intervjuat på träffpunktsverksamheten anser delaktigheten viktig då det gäller att planera aktiviteter som i träffpunkten. Många av de som kommer till träffpunkten är aktiva också i andra organisationer och lever överhuvudtaget ett aktivt liv. Men de talar trots detta också om ensamhet som ett problem som till en del kan avhjälpas genom att träffa andra under aktiviteterna. (Jäderholm & Yake 2011)

Så kanske vi behöver både och, aktivitet och transcendent lugn, för att uppnå välbefinnande, istället för att döma ut det ena eller andra?

Jederholm, L., Yake, C., 2011, Det goda åldrandet, en kvalitativ studie av seniorer i den tredje åldern, examensarbete, socialt arbete, Högskolan i Gävle.

Jing-Jy Wang, J-J., Lin, Y-H & Hsieh, L-Y., Effects of gerotranscendence support group on gerotranscendence perspective, depression, and life satisfaction of institutionalized elders, Aging & Mental Health , Vol. 15, No. 5, July 2011, 580–586. Tillgänglig: EBSCO Host Hämtad 26.9.2019

Kirkevold, M., 2018, kapitel I: Kirkevold, M. ,Brodtkorb, K., Ranhoff, A-H (red), Geriatrisk omvårdnad, Liber, Stockholm

Wadensten, B., Äldre i centrum, tidskrift för forskning om äldre och åldrande. Tillgänglig: http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2007-20005/Nr-32006–Etik-i-praktik1/Vattna-ett-fro-av-vishet–gerotranscendens-i-praktiken-/ hämtad 26.9.2019